Faktauppgifterna bakom historien om Svenska Hem

(Följande text finns endast med i 1:a upplagan från 2006)

     Avsnitten om Svenska Hems utveckling – ekonomi, interiörer, varor, anställda, utlandsresor mm bygger på uppgifter som vi fått genom tre huvudsakliga källor:

Den första källan är skriften Meddelanden från Svenska Hem som kom ut med först sex nr/år 1906 – 1908 och 1909 – 1916 med fyra nr/år. Där skriver Ina Almén och senare Hilda Carlberg i varje nummer bland annat en ledare till medlemmarna som handlar om aktuella frågor, erbjudanden, problem etc. Här redovisas planer för nya verksamheter, nya medlemmar och ekonomiska redogörelser och resultat (till exempel antal sålda ägg etc). I Meddelanden från Svenska Hem trycks också en detaljerad verksamhetsberättelse för varje år. Alla nummer av Meddelanden från Svenska Hem finns dels på Kungliga Biblioteket och dels i KF:s arkiv.

Den andra källan är samtliga protokoll från Svenska Hems styrelsemöten och föreningsmöten mellan 1904 – 1917. Dessa finns i original på arkivet Centrum för Näringslivshistoria i stora inbundna samlingar. Där finns också huvudböcker, inventarieböcker, brevkopieböcker, brevpärmar, medlemsmatriklar, andelsböcker, tidningsurklipp.  En mängd fotografier från Svenska hem finns i original på KF:s arkiv.

Den tredje källan är dagpress (främst stockholmstidningarna DN, SvD, SocialDemokraten och Stockholms Dagblad) och veckopress (främst tidningen Idun, Vi och Vårt och  Svensk Damtidning) Tidningarna finns på Kungliga Bibliotekets Mikrofilmsal. Vi har även kunnat ta del av Svenska Hems eget klipparkiv och Anna Glasell-Anderssons klipparkiv – den senare är en inbunden bok med 98 sidor artiklar om Svenska Hem i dagspress 1905 – 1916. Kooperatören och Konsumentbladet, i synnerhet nr 45 1930, då flera artiklar handlade om Svenska Hem, har också gett information om Svenska Hem.

Utöver det har Karl Nilsson, Axel Gjöres och Gisela Eronn och Monika Norman gjort utmärkta, om ock ganska kortfattade, beskrivningar av Svenska Hems utveckling som tryckts och finns tillgängliga i bokform.

Stockholms specerihandlarförening

Avsnitten om Stockholms specerihandlarförening bygger på protokoll från styrelsemöten och föreningsmöten 1905 – 1915. Dessa protokoll finns inbundna årgångsvis och förvaras hos Stockholms Livsmedelshandlareförbund. Utöver dessa protokoll bygger texten också på dagspress främst från oktober –november 1905, men även några senare tillfällen. Underlag för beskrivningar av detaljhandeln har vi hämtat ur Sven Gerenz och Jan Ottosons  Handel och köpmän i Stockholm under ett sekel. Vi har även intervjuat ett barnbarn till Hjalmar Petterson och fått ta del av fotografier av specerihandlarföreningens styrelse och målningar av Hjalmar Petterssons butik på Arsenalsgatan.

Övriga kooperationen

Avsnitten om den övriga kooperationen och Albin Johansson bygger främst på Herman Stolpes biografi i två delar över Albin Johansson, Karl Nilsssons och Axel Gjöres skrifter om den tidiga kooperativa utvecklingen, samt Eric Giertz och Sven Strömbergs jubileumsbok i samband med KF.s 100 års jubileum ”Samverkan till egen nytta”.

 
 

Anna Whitlock  (”Dagmar Friman”)

Beskrivningarna av Anna Whitlock bygger till stor del på Sigrid Björklunds biografi med samma namn, Whitlockska Samskolans minnesskrift och andra hågkomster från elever som till exempel Mia Leche-Löfgren, tidningsartiklar i samband med hennes 50- och 60-årsdagar, artiklar av och om henne i Idun, DN m fl. Vi har även kunnat intervjua hennes (adoptiv)barnbarn och fått ta del av mer personliga dokument från dottern Helga Whitlock.

Ina Almén

(”kassören Kinna”)

Beskrivningarna av Ina Almén bygger på hennes egna biografiska anteckningar som vi fått ta del av genom hennes syskonbarnbarn Göran, Barbro och Ragnar Sterky. Hon har själv skrivit om sin uppväxt i Elias Fries-släktens skriftserie. Vi har även hittat artiklar av och om Ina Almén i dagspress och i Idun. Hon är även en flitig skribent i Meddelanden från Svenska Hem och skrev en särskild historik, delvis ganska personlig, över Svenska Hem 1913.

Emilia Broomé och Ezaline Boheman

Beskrivningarna av Emilia Broomé bygger på Sigrid Björklunds biografi med samma samn, samt Marika Hedins doktorsavhandling Ett liberalt dilemma. Även Emilia Broomé finns avporträtterad i dagspress och i Idun i samband med hennes 50-årsdag. I DN publicerads tre olika artiklar med anledning av hennes födelsedag.

Beskrivningarna av Ezaline Boheman bygger på Lena Eskilssons uppsats om henne i boken ”De obemärkta” och i övrigt på artiklar i dagspress och Idun i samband med hennes 50-årsdag. Ezaline skriver också själv i Meddelanden från Svenska Hem.

Andra fakta

I samtliga fall har vi genom Stockholms stadsarkiv kunnat kartlägga hur och var de ledande kvinnorna i Svenska Hem har bott, med vem (vilka pigor till exempel), vilka andra som bott i samma hus, våningens standard, deras inkomster och hyra. Ibland har vi hittat bo-uppteckning och testamente (till exempel för Hjalmar Pettersson).

Miljöskildringen och kvinnans situation bygger vi på dagspress, damtidingar, statistiska årsböcker och samtida romaner eller debattböcker. Naturligtvis har vi också fått faktauppgifter från sentida forskning om till exempel den kvinnliga rösträttskampen. Se mer i vår litteraturförteckning.

Monika Björk / Eva Kaijser